Spännande band..

Förra veckan var vi till IKEA och köpte rejäla hyllor till garaget för att efter dom två år vi bott här, få ordentlig ordning på alla grejer.
Så klart blev det ju annat i kundvagnen åxå. Lika bra att passa på;)

För att vara säkra på att vi skulle få med allt lånade vi pappas bil och släp. Tråkigt att stå där och vara tvungen att välja bort något bara för att det inte får plats.
Så det handlades!

Med kartonger gånger flera, betyder det åxå att det inte bara kan ligga löst på släpet och man hoppas på att det inte blir häftiga inbromsningar och snäva kurvor på väg hem. Nej, hela kalaset måste ju surras fast. Och det....LÄTTASTE....är spännband.

När vi hämtade bil och släp i Söderbärke innan avfärden till stora affären, slängde pappa in ett par och så klart skulle väl vi fixa det. Baggis!

Så, alla hyllor inhandlade och två skrivbord till grabbarna som vi hämtade ut, nu skulle allt bara spännas fast med dom fantastiska spännbanden..

"....Jamen, den här änden måste ju in här sen är det ju bara att...Nej... Vänta nu vet jag! Nu verkar det funka här! Titta nu blir den änden kortare fast ...Nej."

Jimmy vägrade gå tillbaka in på IKEA och be om hjälp. Men jag som kvinna kände mig inte alls fånig utan tyckte att bara att det var trevligt för karlarna där inne att få känna sig lite behövda av en kvinna i nöd med ett spännband.

Nu blev det inte bättre än så att den "karln" åxå kliade sig i huvudet och ropade;
"- Du!! Johan!! Kan du det här med spännband?!"

Johan kommer.
Och kliar sig i huvudet. Han åxå.

Så det hela slutade med ungefär efter en halvtimme, att vi knyter en stor j:a rosett över allt i hopa och hoppas på det bästa hela vägen hem.

Vid återlämnandet av bil och släp kommer ju så klart frågan hur allt gått och lika klart blir mitt svar; Bra förutom spännbanden.
Pappa kunde inte för sitt liv förstå hur vi kunde misslyckas med dom så jag fick mig en snabbkurs i ihopsättande av banden och till min stora glädje, eller fasa, så hade vi gjort helt rätt förutom att vi inte hade spännt bandet för hand innan vi spände med själva mekanismen för det blev ju liksom för mycket på rullen. Du fattar, va? Jag menar spännband är ju skitenkelt.

Hej hopp mina vänner!

Kast med liten leksak

För nån vecka sen hade grabbarna och jag en riktig rensning på deras rum. Det blev fem stycken kartonger med trasiga grejer och sånt jag inte tyckte var nåt att ha på loppis men åxå två kartonger att HA till loppis nästa sommar=)

I går var jag till tippen med det och lite annat smått och gott.
Men tänk vad jag tycker det är svårt att kasta just leksaker. Tänk om det var nåt dom kommer ångra sig att dom kastar eller "bra att ha grejer".
Men jag blundade och kastade!

Nu är gammalt borta och plats för nya friska energier!!

Hej hopp mina vänner!

Blodtryck

Förra veckan ringde jag och bokade några blodtryckskontroller till Hampus. Det är några månader sen sist nu och vi går och väntar på att höra något från Peter Jotorp, Hampus läkare, om hur de vidare kommer att följa upp Hampus och göra en ny hjärtkateteresering.

Vet inte om jag sagt det men han ringde i somras och talade om att han skulle skicka allt vad gäller angående Hampus koller ner till Göteborg där de gjorde ingreppet Allt ser bra ut med tanke på att han ännu har en 50% förträngning, men han trodde åxå med största sannolikhet att han kommer få göra en ny kateteresering inom 1-2 år.

Trycket i dag var i alla fall bara bra; 110/70. Jätteskönt för ett oroligt mammahjärta=))

Krama dina kära en extra gång i kväll...=) Hej hopp!

Falu brukshundsklubb

I dag packade vi in bilen jag Jimmys mormor Oa och Setesh och åkte till Falun på en liten inoff på Falu brukshunsklubb=)

Det var bara 69 hundar anmälda och tanken var två ringar=två domare.
När vi kom fram pratade vi om att vi skulle vara i ring ett och då sa en förbipasserande att ena domaren blivit sjuk och dom inte fått tag på någon annan så det var bara en ring med 69 hundar som skulle dömas av en domare...
I dag gjorde dom åxå så att alla BIR hundar gick direkt till den stooora finalen.

Tycker vi gör bättre ifrån oss för varje gång och det jättemycket tack vare alla tips och råd vi får från underbara människor via både mail och på utställningar.
Tack alla! Ni vet vilka ni är; Sofi och Johan Mählström, Annakarin Wahlgren, Sofie Fahlin,
Emelie!!!!!!!!!!!!! Och Jenny Nyström som höll reda på mig när jag var helt uppspelt och förvirrad och skulle in om Bästa hane i Högbobruk när vi tog första certet;))

Vi blev BIR=) och då åxå "direktkvalificerade" till det stora BISet=)
Blev en ganska lång väntan på fyra timmar. Setesh var skapligt uttråkad. Och i ärlighetens nanm blav jag och Oa det åxå mot slutet...Men upp till kamp och lek å bus så kom vi i gång igen=)

Domaren i dag var en uppfödare till Springel Spaniel och det hade ju varit trevligt om kritiken varit på en off;

" Mycket vacker ung hane. Mycket bra huvud och uttryck. Mycket bra hals och rygg. Mycket bra ben och tassar. Rastypiska vinklar runt om. Mycket bra rörelser. Trevligt temprament. Välvisad"

Jag tror det var 14 vovvar som ville kämpa om den stora rosetten men tyvärr åkte vi ut som nummer åtta tror jag det var.
Det där handslaget och "Då tackar jag dig för i dag" är liksom alltid lite trist. Men, men det var bra träning och som vanligt skitkuuuuuuuuuuul!

Hej hopp alla vänner!!

Nytt!

Jag tyckte Sofie Fahlin, Sofie och faraohundarna, hade gjort sån ny fin uppfräschning på bloggen så jag apade efter;)

Och när jag skulle försöka ändra bilden på "framsidan" ( den på Hampus och Setesh) råkade jag tydligen ta bort den. Och just den bilden ligger på lilla bärbara och vid fillfället för stylingen, satt jag vid stoooora.
Och det finns en liten historia bakom den nya framsidesbilden;

Som jag tidigare berättat var jag inte alls sugen på att bli hundägare och Jimmy hade många fina knep att försöka få mig att ändra uppfattning, varav ett var bilden.
Den hade han tagit kort på i nån tidning och skickade till mig i mobilen=)))

Som ni ser står det att det sänker blodtrycket...ja. Jo. Kanske i bland;)

Hej hopp mina vänner

...

Ja, gårdagens alla kalas förlöpte med glada miner=) Och Setesh verkade haft det lugnt under kvällen. Så bra att det går att lämna honom utan problem. Det är ju inte alltid det funkar så bra att ha honom med=)

Vet inte vad jag ska hitta på i dag...Solen skiner så man kanske ska passa på att gå ut..Känner mig lite rastlös. Vill göra nåt fast ändå känns det inte som jag ids.

Hej hopp mina kära vänner!

Faran avblåst=)

Jaha, nu har över ett dygn passerat sen chokladtjuven var i farten. Med tanke på mängden han fick i sig så skulle det ju teoretiskt sett inte vara nån fara och det verkar det heller inte varit. Allt som vanligt. Skönt. Men med mina katastroftankar så var han ju redan magpumpad och inlaggd;)

Nu är grabbarna, den stora kör och det två andra sitter brevid, på väg till Avesta för att köpa present som Isac ska ha med sig på kalas i dag. Sen när han kommer hemfrån det ska HELA familjen i väg på kalas.
Setesh får vara hemma så det blir rejäl rastning sen brukar han kunna fixa att vara själv fyra-fem timmar. Det är i alla fall max vad han varit själv och det har gått bra så det ska det väl göra i dag åxå. Han har ofta svårt att slappa riktigt när hela familjen är hemma. Ungar springer ut och in och det är ju för det mesta nåt dom händer hela tiden. Men när han är själv verkar han kunna pysa ordentligt på soffan. Ibland när vi kommer hem så ids han inte ens kliva upp och möta oss utan man får gå dit och hälsa och då går svansen som en riktig mattpiska=)

Hej hopp mina vänner!

Ve och fasa fikafatet är tomt!!!!

I går bakade Jimmy jättegoda chokladrutor. Eller kärleksmums. Tror dom har lite olika namn. Mamma brukar säga det senare, här hemma säger vi chokladrutor=)

Grabbarna fikade lite på kvällen inne i datarummet. Vi har en tv där, så alla kikade på Simpsons medan jag var ut på en liten kvällsrunda med vovvsingen.

När vi kom tillbaka hade familjeskaran förflyttat sig in till andra tv:en. Jimmy hade upptäckt att Idol var klockan åtta och inte klockan nio som det var kvällen före, så det slutade med att smågrabbarna flyttade efter och skippade Simpsons framför sångfåglarna.

Jag slog mig åxå ner i soffan och lilla flipperöra tog sig en lov runt huset som vanligt för att se om matte lyckats glömma nån dörr öppen..

Det hade jag som tur var inte men jag undrade varför han kom tillbaka slickandes sig om munnen..
"-Chokladrutorna?! Var det nåt kvar av dom på fatet?!"

Hampus sprang i väg och kom tillbaka med ett tomt fat...
"-Det var två kvar ....Fast alltså inte nu längre..."

Finns ju en hel lista på om vad som är mindre bra eller riktigt aja baja som hundar inte bör äta. Vad jag har förstått så ligger väl choklad på aja baja listan om det äts i farligt stor mängd. Nu var bara frågan om två bitar chokladrutor var farligt...

Ut och googla!! Hittade mycket att läsa om hundar och choklad och skräckexempel om läskiga symptom som hjärtklappning, blodiga kräkningar och dödsfall. Men eftersom det var svårt för oss att exakt avgöra hur mycket av det farliga ämnet teobromin som finns i choklad, beslöt vi oss för att ringa Strömsholm. Där tyckte hon vi skulle ringa giftinformationen för dom var duktiga på att räkna ut hur mycket som var ..."okej" att dom fick i sig.

Fick tala med en väldigt trevlig tjej som tog uppgift om hur mycket han vägde och hur mycket kako det var i hela kakan osv. Efter ett par minuters lite nervös väntan kom hon tillbaka till luren .
Vad hon räknat ut efter deras tabeller var det ingen livsfarlig mängd han fått i sig; 6 mg/ kg kroppsvikt. För att det skulle vara farligt skulle han ätit så mycket som 20mg. Men självklart, menade hon på , att alla hundar reagerar olika så håll koll på symptom som att han vill kissa ofta, törstar mycket, blodiga kräkningar, diarrer, stelhet, överenergisk, har svårt att vara still(jamen hallå!? Det är en faraohund vi pratar om! Han är ju aldrig still...) och fler där till.
Symptomen kunde komma mellan 4-24 timmar.

Det har nu gått 12 timmar...Än inga konstigheter.

Nu rärknar vi ner till framåt nio i kväll då tiden har gått ut.

En annan sak som jag läste i går kväll på nåt forum var att teobrominet lagrar sig i kroppen hos hundar. Dom kan alltså inte göra sig av med det. Så ett par chokladrutor i månaden är alltså inget att rekomendera...

Hej hopp....

Juldekorationer

För ett antal år sedan hade vi katt. För er som inte vet det är jag från början Kattmänniska, absolut inte Hundmänniska. Har så klart alltid tyckt om hundar och det har säkert stått "valp" på nån önskelista när jag var liten. Men när jag bodde hemma och när jag flyttade till eget har det alltid varit katt.

Nåväl.

Jimmy däremot har alltid varit det andra, hundmänniska. Fast katter har dom åxå haft. När vi flyttade ihop så var våra första "barn" katt.
Vi hade två katter. Ett syskonpar; Mulder och Scully. Jo, då efter Arkiv X för er som tycker det varkar bekant=)
Mulder var helt otroligt mysig. Ville jämt och ständigt sitta i knä och kura.
Scully däremot var precis tvärtemot. Aldrig att hon ville vara med och gömde sig gärna om det blev det minsta för stökigt.

Det här var runt jul för alla tomtar(på loftet) var framme och granen var klädd. Vi hade sånt där glitter på granen som är som smala trådar. Inte luciaglitter. Man typ kastar glittert på granen.

Vi bodde i Fagersta då och på ovanvåningen hade vi en liten, liten pyttetoa som man nästan fick dra ner byxorna och backa in innan man stängde dörren efter sig.
Där hade vi kattlådan.
Nej, vänta nu... Jag förstår att du får en bild framför dig nu hur vi tvåbenta trängs med kattlådan där inne vid själva besöket, men så var det inte. Det fanns en till toa på nedervåningen=)

Vi hade vid ett par tillfällen sett hur Scully ätit på glittret från granen. Det var ju inte så lämpligt tyvkte vi. Hur blir det om hon skulle få ner en sån tråd? Usch. Otäckt.

Så en dag hör jag Scully krafsa uppe i lådan. Inget konstigt med det.
Men sen blev det ett väldans liv där uppe. Jag hörde hur hon sprang fram och tillbaka. Inget bus i det springet utan mer ett; "HJÄÄÄLP!!"

Jag är precis på väg upp för att titta vad som hände å skedde och då kommer Scully nerfarandes som en kanonkula och springer om än inte ännu galnare.

Då får jag se...
I rumpan på lilla rädda kissen fladdrar ett två decimeter långt glitter, halvt utbajsat och längst ut på det, en bajskotte slängandes som en julgranskula...
Oj, oj, innan jag fick tag på henne och kunde dra ut glittret.

Lilla söta Scully ville väl åxå vara med och julpynta=)

Hej hopp mina vänner!

Tillökning

I går blev det tillökning i familjen=)
Nej, jag har inte varit ovetandes gravid.

Jimmys syster Madde, "Madde och Venus blogg", och Robban fick äntligen en pojke!!!!

Den nya familjen med tillskottet Kotten mår bra. Så klart överväldigande och uppfyllda med en ny sorts kärlek jag är säker på dom aldrig förr har upplevt=)



Grattis och ta hand om er!!!!!!!!!!!

Cert!!!

Vi är så himla trötta efter en jätterolig helg i Sandviken och Högbobruk, men jag måste ju ändå väldigt kort tala om att Setesh i dag blev BH-2 med CERT!!!! och sedan BIM i hunghundsklassen! Såå himla glad! Och syster yster Heba tog åxå cert och blev bästa tik reserv och BIR unghund!!
Så jäkla kul och vi är så himla glada!!!

Puss på Setesh uppfödare!!!

Hej hopp!!!

Gammmeltanten Emma

Nu så är allt på sin plats förutom dom med en DNA uppsättning=)

Vi åker sällskap på vägen med familjen Mählström från Julita och dom har nu precis åkt så nu väntar vi här i ett regnigt Norberg.

Annars kan jag berätta lite om vårat ena marsvin, Emma. Det är en riktig gammmeltant. När vi fick henne för tre år sen så visste inte den dåvarande ägaren hur gammal hon var, men ungefär 4-5 år. Och vad jag förstår så blir ett marsvin på sin höjd sex år men upp till åtta år i enstaka fall.

För ett par veckor sedan upptäckte vi att hon börjar tappat päls. Hon lider inte av det. Kliar sig inte, inga sår eller småkryp i pälsen(av den som är kvar...) och äter och dricker som vanligt. Har googlat om det och det verkar som att med hennes symptom så är det just vad hon är;
ett enstaka fall av Gammeltant.

Hej hopp mina vännner!

Packat och nästan klart

Nu har jag fått mitt ABC i husvagnslära och varit till brorsan och bytt bil. Tycker nog vagnen känns väldigt stor att köra....

Inne på rumsbordet ligger grejer så man kan tro att vi ska vara borta i en vecka; två stora IKEA bagar, in liten resväska och en "vanlig"(?) väska. Har nästan glömt anledningen varför vi åker..få se..just det! Hundutställning!

Så kan det vara när familjen Fredriksson ska campa husvagn för första gången!

Hej hopp mina vänner

Man ska ha husvagn!

Oj, oj nu händer det saker må jag säga!!!

Nu till helgen drar vi ju till Högbobruk och utställning lördag och söndag.
OCH..det blir med husvagn=))

Har varken husvagn eller bil med krok och har heller aldrig kört ett sådant ekipage.
Husvagn har blitt lånad av min kära Sockerkompis Marita och bil av men käre bror!! Oj, oj, oj vad det ska bli roligt!!!
Vet bara inte vem jag ska muta att backa med hela allt i hopa om det nu skulle bli aktuellt vilket risken är stor att det kommer att bli när vi kommit fram till campingen..
He, he...våra underbara uppfödare(ja, Seteshs alltså..), Sofi och Johan brukar vi ju förfölja, så även denna gång och på samma camping åxå. Det kan hända att steget höjs lite från att köra mina saker på deras pirra till att backa med vagnen=))))))
Fast det vet dom inte om än så säg inget....;)

Hej hopp mina vänner!!