Spännande band..

Förra veckan var vi till IKEA och köpte rejäla hyllor till garaget för att efter dom två år vi bott här, få ordentlig ordning på alla grejer.
Så klart blev det ju annat i kundvagnen åxå. Lika bra att passa på;)

För att vara säkra på att vi skulle få med allt lånade vi pappas bil och släp. Tråkigt att stå där och vara tvungen att välja bort något bara för att det inte får plats.
Så det handlades!

Med kartonger gånger flera, betyder det åxå att det inte bara kan ligga löst på släpet och man hoppas på att det inte blir häftiga inbromsningar och snäva kurvor på väg hem. Nej, hela kalaset måste ju surras fast. Och det....LÄTTASTE....är spännband.

När vi hämtade bil och släp i Söderbärke innan avfärden till stora affären, slängde pappa in ett par och så klart skulle väl vi fixa det. Baggis!

Så, alla hyllor inhandlade och två skrivbord till grabbarna som vi hämtade ut, nu skulle allt bara spännas fast med dom fantastiska spännbanden..

"....Jamen, den här änden måste ju in här sen är det ju bara att...Nej... Vänta nu vet jag! Nu verkar det funka här! Titta nu blir den änden kortare fast ...Nej."

Jimmy vägrade gå tillbaka in på IKEA och be om hjälp. Men jag som kvinna kände mig inte alls fånig utan tyckte att bara att det var trevligt för karlarna där inne att få känna sig lite behövda av en kvinna i nöd med ett spännband.

Nu blev det inte bättre än så att den "karln" åxå kliade sig i huvudet och ropade;
"- Du!! Johan!! Kan du det här med spännband?!"

Johan kommer.
Och kliar sig i huvudet. Han åxå.

Så det hela slutade med ungefär efter en halvtimme, att vi knyter en stor j:a rosett över allt i hopa och hoppas på det bästa hela vägen hem.

Vid återlämnandet av bil och släp kommer ju så klart frågan hur allt gått och lika klart blir mitt svar; Bra förutom spännbanden.
Pappa kunde inte för sitt liv förstå hur vi kunde misslyckas med dom så jag fick mig en snabbkurs i ihopsättande av banden och till min stora glädje, eller fasa, så hade vi gjort helt rätt förutom att vi inte hade spännt bandet för hand innan vi spände med själva mekanismen för det blev ju liksom för mycket på rullen. Du fattar, va? Jag menar spännband är ju skitenkelt.

Hej hopp mina vänner!