Träning igen.

I dag hade vi lite skoj med utställningskopplet=)
På promenaderna (ha ha låter så fint med "promenader" ! Men det är det bästa ordet som ändå får beskriva våra utevistelser i koppel trots ofta fem meter långa armar!=)) för att ha lite roligt och att han ska tycka jag är den skitroligaste som finns, brukar vi bla busa med kopplet. Han drar och hoppar och biter och sliter. Bra träning åxå för alltid när jag rätar på ryggen och säger Nej, så slutar han. Sen går han och trippar och väntar brevid och bara hoppas att jag ska inta "busställning" och säga "varsågod" å det är dax för lite mer dragkamp med kopplet.

I början av min karriär(ha ha) som handler hörde det ju mer till vanligheterna att han ville hoppa å bita i kopplet( till mitt stora förtret) i ringen. Så leken med kopplet på promenaderna upphörde ett tag. Jag ville ju inte lära honom att det är okej att alltid bita i det.

Sen ändrade jag mig. JAG måste ju kunna bestämma att ibland är det okej att leka med kopplet och ibland inte. Jag bestämmer att i går var det okej men inte i dag.
Så varför skulle det inte kunna vara samma sak med utställningskopplet?
Så i dag har vi busat och stimmat och ätit godis på alla sätt med det och det var inte alls otäckt att ta det på sig och samma sak här, i samma stund jag sa Nej slutade han och vi tränade uppställning.
Han har som sagt nästan krupit fram till mig när jag hållt i kopplet men nu kom han fram helt utan problem och jag höll godis och koppel i samma hand och när jag satte på honom det brydde han sig inte.
Vad roligt det är när man hittar knep och det går frammåt! Och så fort åxå. Ska bli kul och se om det går lika bra i morgon eller om vi backar tillbaka et par steg och tar oss frammåt igen=)

Hej hopp mina vänner!