"Ute gnistrade marken och träd och buskar var inneslutna i ett frostigt snötäcke och allt såg bräckligt och skört ut av den stränga kylan. De som hade letat sig ut var påbyltade från topp till tå och endast ett par röda kinder kunde skymtas bakom lurviga mössor och yviga halsdukar.
Nej, ut gick man inte om det inte var alldeles nödvändigt. En kväll som denna ville man vara inne och mysa med tända ljus och krypa upp i soffan under fleece filten tillsammans.
Och just den här är bistra fredagskvällen förlöpte egentligen som så många andra hemma hos familjen Fraggel. Barnen Kling och Klang låg uppkurade i soffan med en stor skål ostbollar och chips och på bordet stog den sista flaskan av julmust som var kvar efter storhelgernas firande. Mamma Karin och pappa Jim satt förnöjda med lugnet och småpratade samtidigt som de smuttade på ett glas cola.
På tv visades en film med Mr Bean som förlöste många skratt både för de stora och de små.
På fällen framför brasan, som det eldades flitigt i, låg familjens hund Ludde. Han tittade upp på sin flock i bland när skrattsalvorna smattrade genom den gemytliga atmosfären.
Kvällen gick och blev snart till tidig natt.
Karin tassade till sängs för på morgonen väntade arbetet. Barnen gnuggade sina trötta ögon och tog sin goda mor i varsin hand och tillsammans gick de var och en till sig för att sluta sina sömndruckna ögon.
Pappa Jim var trots den sena timmen inte trött för att sova så han tog skålen med de kvarvarande ostbollarna och bestämde sig för att avsluta kvällen med en Rambo film.
Jim vaknar plötsligt med ett ryck. Oj, då. Han hade somnat framför tv:en. Hunden Ludde hade letat sig in till husse från den nu utbrunna brasan och låg tryggt och sov på soffan i husses knäveck.
Nu var det Jims tur att vara sömndrucken så han lämnade allt som det var; det halvt urdruckna colaglaset och de ouppätna ostbollarna.
Ett skrik skär genom morgon luften.
-AAAAAHHHHHHHHH!!!!!!!! Ostbollarna är borta!!!!!!
Jo! Kanske 40-50 ostbollar fanns det inte ett spår av i den nu helt tomma skålen från gårdagens kväll! Inte ett spår!!
Ja och här slutar denna berättelse. Det har nu gått ett par dagar efter denna fruktansvärda upplevelse för familjen Fraggel. De känner en stor hopplöshet att inte få ett avslut på detta tragiska mysterium.
Var det hustomten som setts ila över gården som vid detta tillfälle letat sig in i huset för att äta?
Var det familjens marsvin som listigt smygit sig ur buren för att mumsa dessa bollar?
Kommer de nånsin att få veta?
Hunden Ludde ligger i alla fall återigen framför brasan. Och slickar sig runt munnen...."
För att skydda de drabbbade är alla namn i berättalsen påhittade.