Då ska vi se. I går skrev jag att"livet leker för Setesh". Eller nåt åt det hållet i alla fall.
Det fick jag äta upp. Eller snarare han.
Han var så orolig och rastlös hela kvällen. Sprang fram och tillbaka och ville bara ut hela tiden. ...ut till allt gräs. Han formligen dök ner till närmaste grästuva och tuggade å tuggade. Den sista promenaden frammåt halvtio tiden tror jag han åt mer gräs än en häst på sommarbete.
Fram till halvfyra i morse låg han bara korta stunder för att sedan försöka sova bättre på nåt annat ställe; sängen, soffan vid datorn, soffan nere, uppe i hallen, på golvet. Men var han än låg mådde han så klart lika dåligt, lilla skrutten.
Det lät som att det hade fastnat nåt i halsen för ofta harklade han sig. Jo då. Hundar kan visst harkla;)
Men så äntligen fram på morgonkvisten kräktes han upp allt ihopa som en enda stor ensilage boll.
Lilla plutten kom till ro och verkade genast att må mycket bättre.
Med tanke på kvällens och nattens olustigheter var han ju trött i morse så "morgon"promenaden blev inte av förrän strax efter elva. Men jag hann ju givetvis flera gånger fundera på om vi ändå skulle åka till farbfor doktorn.
Men när han väl vaknade till liv märktes fort att allt var som vanligt; fem meter långa armar på promenaden och tokryck hemma på tomten=)
Vad glad jag blir när allt är som vanligt=)))
Hej hopp mina vänner!
Gimo internationell
5 månader sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar